Ett lönnfett par med trött svart hår lämnar scenen.

Chefen, en smal medelåldersman med femitotalskrull, iklädd chinos, en ljus skjorta och en grön slips med Cadillac-tryck, går in i det glansiga stålköket. Frukostvärdinnan, klädd i svart förkläde, står ensam vid bänken. Hon häller upp fil i en stor kruka. Bakom henne står tre stora kylskåp prydda med amerikanska flagmotiv och klistermärken med orden ’Go USA! och ’United We Stand’ på.

Chef: På bred Ölandska. Vet du vem det där var?
Frukostvärdinna: Nääh. (Arbetar vidare. Fyller upp fil. Lägger upp ost på en stor bricka.)
Chef: Caj Karlsson. Kanske Sveriges bästa textföfattare. Paus
Han är bra. Riktigt bra. Som bäst är han bättre än Lundell.
Låter orden sjunka in.
Om det inte var för demonerna..... tittar sökande på frukostvärdinnan
Frukostvärdinnan blickar snabbt upp mot Chefen. Fortsätter jobba.
Frukostvärdinna: Jaha, hur menar du?
Chef: Demoner. Caj jagas av demoner. Han är stor. Riktigt stor. En av dom största. Han har blivit intervjuade av DN, Expressen. Alla. Men när det går som bäst för honom kommer demonerna. När hans senaste låt låg 7: a på svensktoppen då satt han själv på en bänk i Karlskrona med A-lagarna.
Lång Paus. Chefen tittar letande upp mot kökstaket. Nästan skriker: Demonerna! Om han skulle kunna övervinna demonerna skulle han bli störst!

Frukostvärdinnan lämnar scen med en trave koppar.

Slut på första akten